Etikettarkiv: Minna Ulin

Bokmässan 2014

Med en härlig känsla i magen och med ett öppet sinne åkte vi mot Göteborg tidigt igår morse. Tidigt en ledig dag är vid 7.30 för mig. Under fredagens wordfeudmatch frågade Ulrika om hon kunde hänga på, och självklart kunde hon det.

IMG_3419

Den första av en mängd selfies. Jag, Mikael, Ulrika och Sixten

Om man vill få ut det mesta möjliga av mässan ska man för det första gå mer än en dag, och i övrigt vara påläst om vilka författare man vill lyssna på, och var och när de håller signeringar. Med avsikt hade jag hoppat över allt vad planering heter. Jag ville bara flyta runt, insupa atmosfären, njuta av det jag såg och handla det som föll mig in. Det funkade riktigt bra. Jag träffade bland annat på en gammal kompis, Ulrika Davidsson (f.d. Jungåker) som i år, precis som förra året, prydde taket med stora banderoller för hennes senaste kokbok 5:2 dieten.

Vi hamnade på ett föredrag om ungdomsböckerna PAX, skrivna av Åsa Larsson och Ingela Korsell med illustrationer av Henrik Jonsson. Sixten satt som klistrad när de berättade om hur de tagit hjälp av skolklasser som fått förläsa och komma med synpunkter, som författarna och illustratören sedan tagit till sig.

IMG_3424

 

En av de två tiderna jag hade att passa var en lunch med mitt gamla skrivargäng från London. Man kan lugnt säga att det har hänt saker på de här två åren. Under kursen frågade någon Ann Ljungberg hur många i varje kurs som brukade lyckas, och hon svarade att ca 10% av hennes kursdeltagare gav ut en bok till slut. Av oss fem som träffades igår har tre gett ut böcker och jag och en av de andra är med i en novellsamling. Minst två av de som inte var på plats har också gett ut böcker, så jag vill gärna påstå att jag hamnat i ett produktivt gäng.

IMG_3434

Jag och Simona

Jag och Simona

Tyvärr fick jag tacka nej till Simona Ahrnstedts releaseparty i slutet på augusti, för jag var i Vimmerby då. Men jag har läst hennes ”En enda natt” och den är jättebra. Hennes klart bästa! Det var så kul att träffa henne igen här på mässan.

IMG_3455 - version 2

 

Här är jag med mina fina skrivarvänner Anna Keiler och Susanne Ahlenius som båda signerade sina böcker i förlagens montrar.

Att bara ligga och slappa och få läsa en god bok är sådant man hinner när man inte har ett planerat schema.

Att bara ligga och slappa och få läsa en god bok är sådant man hinner när man inte har ett planerat schema.

IMG_3443

Äntligen fick jag träffa Dan Buthler. Dag Öhrlund är det alltid lika kul att få träffa.

IMG_3459

Jag träffade även övriga familjen Öhrlund, Isabell, Carina och Josephine.

Jag hade ett långt och innerligt samtal med fina Isabell Öhrlund. Tack för att du kom förbi montern och förgyllde min dag.

IMG_3464

 

Den andra tiden på mitt schema var att stå i Ordberoende förlags monter och signera böcker. Tja, det är en stor överdrift att jag signerade, men jag log och pratade med massa trevligt folk som passerade förbi. Det var ändå lite spännande att få representera ett förlag.

Det nya ämnet för nästa novellsamling släpptes under mässan: #Kärlek-30 nyanser av passion. Är du intresserad av att vara med så klickar du bara på länken ovan.

För första gången förstod jag verkligen innebörden av de viktiga orden jag har hört på alla skrivarkurser jag varit på: ”Att skriva boken är den lätta delen.” Det var fört nu jag verkligen fick en inblick i hur svårt det är att nå ut i den enorma massa av böcker som det finns. Hur gör man egentligen för att synas? För att bli läst? (och helst tjäna lite pengar på det man gör) Har du några tips, så ge gärna dem till mig.

Avslutningsvis fick jag några ord med skräckens mästare  John Aijvide Lindqvist (som även skrivit filmmanuset till Bröderna Lejonhjärta)

IMG_3471 - version 2

Jag kan summera årets bokmässa som en mycket bra och lärorik mässa. Jag är nöjd med alla mina inköp och tacksam över alla trevliga och intressanta människor som jag fått träffa. Självklart var det några som jag inte stötte på, men det kommer fler tillfällen.

 

 

Annonser

I ett flow

Ibland kommer jag in i ett riktigt träningsflow. Då kan man hitta mig tidigt på morgonen i gymmet, cyklandes runt Hornsjön, eller springandes på någon av stigarna häromkring. Tyvärr var det längesedan jag var där.  På sin höjd har det blivit promenader den senaste tiden och det är inte illa det.

Jag önskar att jag kunde kombinera träningsflow med skrivarflow. Då skulle jag vara i de bästa av världar. Tja, blandat med att frisera lite kunder och umgås med vänner och familj såklart.

Just nu är jag i ett läsflow. Vilket är passande eftersom jag fyndet en hel del på bokrean och precis varit på releaseparty. Vanligtvis brukar det ta flera veckor för mig att ta mig genom en bok om jag ens tar mig genom den. Ljudböcker har varit min räddning. Jag lyssnar alltid på någon bok när jag tränar, promenerar eller gör någon nytta hemma. Tack vare ljudböckerna vill jag nog säga, har jag upptäckt tjusningen i att också läsa böcker. För många är det kanske tvärtom.

IMG_1376

Förra veckan läste jag en bok jag länge längtat efter. När jag hörde talas om vad den handlade om fick jag mardrömmar, på riktigt. 7-årige William försvinner spårlöst när han ska gå den korta vägen från ena förälderns lägenhet, till den andres. Minna väver ihop flera personers livsöden på ett nervpirrande sätt i hennes debutroman ”Skuggplats”. Jag som vanligtvis kan somna mitt i en uppgörelse hade svårt att lägga ifrån mig boken, och läste den i stort sett non-stop. Nu hade jag ganska höga förväntningar på den här boken och jag blev verkligen inte besviken, snarare tvärtom, den var ännu bättre.  Så Minna, nu är det bara att sätta igång och skriva nästa, för jag vill läsa mer av dig.

Det går inte att komma ifrån att jag kom att tänka på en viss låt när jag läste om Stallbacka bilfabrik. En gammal favorit som jag bjuder på här:

Bokreleasebaluns!

Ja så hette det jag var på i lördags. Det var min skrivarkompis Minna, som jag träffade på kursen i London som nu släppte sin bok ”Skuggplats”. Hon hade bjudit in massor av folk till sitt hus i Trollhättan. Jag som förutsatte att jag inte skulle känna någon mer än värdinnan själv, fick med mig både man och son på en liten åktur.

När vi kom fram visade det sig att även Camilla, en annan från Londonkursen hade hittat dit. Det var en glad överraskning, för det var länge sedan vi sågs.

ann minna camilla

Minna gjorde ett bra jobb. Det kan inte vara lätt att vara värdinna med så många gäster, men det fixade hon galant. Inte nog med att man kände sig välkommen, här bjöds på bubbel och mingelmat och utöver det lite högläsning. Sedan var det dags för boksignering, jag tror Minna satt och signerade böcker över halva tiden när jag var där.

Snart är det dags för nästa tjej i gänget att släppa sin bok, för Susanne har också fått kontrakt på sin bok. Då blir det party igen misstänker jag. Men innan dess är det min novells tur.

Fifty shades of grey

– eller en vanlig söndagskväll på M/S Viking Cinderella. För bortsett från vårt sällskap med Tidningen Skriva och DNs författarkryssning hade åldern på övriga passagerare för länge sedan passerat det stadiet där man färgar över sina gråa hår. Det betydde att Barbados spelade för i stort sett tomt dansgolv och i baren fanns det gott om plats.

Med min förra busstur till Stockholm i färskt minne, var jag lite nervös. Jag skulle ta mig till båten med en anslutningsbuss från Jönköping och informationen om VAR jag skulle stiga på var lite vag. Det blev bättre än vad jag vågat hoppas på. Jag och en till resenär, Anneli, fick en egen minibuss med privatchaufför. Bertil körde oss både dit och hem med stor omsorg och säkerhet. Precis en sådan chaufför som jag behöver.

När jag hämtade ut våra bordingcards hörde jag en bekant röst bakom mig, och där stod Dag Öhrlund himself och hälsade mig välkommen. Strax därpå dök Anna upp, och snart därefter Minna. Så kul att träffa två utav mina allra första skrivarvänner igen och göra en sådan här speciell resa tillsammans.

Cinderella_Collage

I hytten bredvid oss bodde före detta Habotjejen Maria och hennes kompisar Paola (som jag pluggat medie- och kommunikationsvetenskap med) och Marie (som jobbat som frisör).  Vi hamnade bredvid dessa trevliga tjejer på middagen. Senare i vår hytt och med plastmuggar i högsta hugg, firade vi med Champagne att Anna, Minna och Maria snart släpper sina böcker.

I baren träffade jag Ann Ljungberg som var min första skrivarcoach och det var så kul att se henne igen IRL. Jag har varit med på en del webkurser som hon haft så jag har hört hennes härliga stämma flera gånger sedan vi sågs senast. Jag blev smickrad av att hon kom ihåg vad min story handlade om, hon hör förmodligen tusentals olika, så att hon mindes min gjorde mig riktigt glad.

Under söndagskvällen var det presentation av föreläsarna och fritt att ställa frågor till Skrivardoktorerna som består av: Ann Ljungberg, Dag Öhrlund, Johanna Wistrand och Sören Bondeson. På måndagen började föreläsningarna kl 9.00 och först ut var Torbjörn Flygt, följd av Monika Fagerholm. Jag har tyvärr inte läst något av dem men blev självklart intresserad.

IMG_0741_Fotor_Collage

Sören Bondeson är en av skrivardoktorerna och håller i skrivarkurser. Han har bl.a. skrivit ”Konsten att döda. Så skriver du en kriminalroman” Jag tyckte Sören var slående lik Jarl Borssén med sin charmiga sarkasm.

Sara Kadefors är en riktig favorit för mig. Jag har gillat henne sedan jag först hörde henne på P3 och älskar hennes böcker. Att få se henne gav lite ”Girl next door”-känsla. Så vanlig och ändå så speciell. Hon började skriva sent i livet (hon skrev som barn, men det hade hon själv glömt) och verkar tampas med samma tvivel som alla vi andra dödliga. Det är så lätt att tro att det är enkelt för vissa, bara för att man själv endast ser resultatet och inte hela processen. Därför var det intressant och höra hur Sara hade gått till väga och alla turer fram och tillbaka innan det till slut blev en bok. Hennes debut heter ”Sandor slash Ida” och tilldelades Augustpriset 2001. Min favoritbok av Sara Kadefors heter ”Borta bäst”. Har du inte läst den, så är det ett tips.

En förläggare, Svante Weyler, pratade om vad han söker hos blivande författare, och tro mig, jag kände inte alls igen mig i det han sökte. Jag skriver sådant som jag själv tycker om att läsa, och det han beskrev var kanske inget som lockade mig. Men vem vet, allt är en pågående process, så kanske en vacker dag…

Dagen avslutades med min favorit Dag Öhrlund. Han delade med sig av sina tips. Bl.a sa han att skrivandet är som lego – lek med det, och bygg ihop olika formationer. Han pratade också om hur viktigt det är att inte underskatta sina egna känslor i skrivandet. Dag har också skrivit en bok om skrivandet, ”Skriv din bok och sälj den”

Även om tipsen från de olika föreläsarna skiljde sig något så fanns det vissa genomgående drag. Skriv mycket. Skriv ofta. Skriv det du brinner för.

Vill du läsa mer ingående om Skrivarkryssningen så har Kristina Svensson gjort en mycket bra sammanfattning HÄR